Ränta-på-ränta ger dig gratis skjuts framåt
Ränta-på-ränta ger dig gratis skjuts framåt
Våra pengar är bättre på att tjäna pengar åt oss än vad vi själva är. De kan jobba 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året och rätt förvaltade även i generationer. Det gör att vårt sparande till och med växer medan vi sover! I den här lektionen går vi igenom hur ditt sparande ökar med ränta-på-ränta-effekten.
Läs istället för lyssna och titta
Nedan följer en komplett transkribering av hela videon för dig som hellre läser än lyssnar och tittar. 👍
-- START TRANSKRIBERING --
Jan: Jag tänker att vi tar nästa lag, guldets lag #2. Ska du läsa den, Caroline?
Caroline: Ja och den lyder så här: "Guld arbetar filtigt och förnöjt åt den kloka ägare som finner lönande arbete åt det samtidigt som det förökar sig lika lätt som hjordarna i hagen."
JB Precis, jag älskar ju den här formuleringen. Översätter vi detta till hur man kan göra idag så skulle jag säga att vårt jobb som investerare är att hitta bra jobb för våra pengar. Och det andra som jag tänker att detta handlar om är ju att pengar är mycket, mycket bättre på att tjäna pengar än vad vi någonsin kan vara. För vi måste byta tid mot pengar, medans pengar kan jobba 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Om dessutom våra barn förvaltar pengarna klokt så kan våra pengar jobba åt dem också. Jag tänkte att vi skulle illustrera detta med ett exempel. Då gör vi ett antal antaganden här: att medianlönen t.ex. då i Sverige 2016 var 29 300 innan skatt. Efter skatt motsvarar det ungefär 22 500 kronor. Om vi då sparar en tiondel, 10%, så blir det 2 250 kronor. Sedan säger vi att lönen som pengarna tjänar, det vill säga avkastningen eller det som man kallar för ränta...
Caroline: Var är det de tjänar det någonstans?
Jan: Att man investerar dem t.ex. i då aktier, som vi har pratat om, och får en del av bolagets vinst eller att aktien ökar i värde, eller som vi kommer prata om lite här om räntor också. Att jag kan få låna ut mina pengar och få en ränta för att jag har lånat ut dem. Typ som ett bolån fast tvärt om. Vi är ganska vana att vi lånar pengar av banken och betalar dem ränta för det. Jag kan göra precis samma sak. Sedan betalar man lite skatt på det här också så då har vi räknat 1%.
00:01:59
Jan: Om vi då illustrerar detta, säg att jag har sparat så här i början av året och så sparar och sparar jag i 12 månader och då har jag sparat typ 24 000 - det är den mörka delen av stapeln - och sedan har mina pengar tjänat en liten avkastning. Det är den ljusblåa delen, men det är ingenting, för pengarna är lite slöa på jobbet i början. Man vet inte riktigt hur det fungerar.
Andra året har jag sparat i två år. Då är jag uppe i kanske 50 000, mina pengar har tjänat ännu lite mer pengar, och efter tre år så har jag kanske 80 000 själv och mina pengar har tjänat 8 000. Så jag har 88 000. Vad skulle du säga, Carro? Vad brukar hända när den genomsnittliga svensken har 88 000 på kontot?
Caroline: Man känner väl att man kan använda det till någonting.
Jan: Ja! Jag brukar säga så här: "Det blir Thailand!" Eller man åker på semester, vilket gör att man använder upp pengarna och så sparar man i ett, två och tre år och då har man nya pengar på kontot. Vad gör man då?
Caroline: Då åker man till Thailand, renoverar köket, köper en bil eller byter boende. Man använder upp pengarna. Så jag påstår att de flesta i Sverige har aldrig upplevt det här med ränta på ränta eller en pengamaskin. Vi håller på med ekonomisk jojo-bantning mellan år ett och år tre. Grejen är att pengarna är slöstartade. Det är först över tid som de verkligen kommer till sin rätt och börjar tjäna mycket pengar. Till exempel i den här grafen då har jag på 36 år sparat ihop typ en miljon, men mina pengar har också sparat ihop en miljon på samma tidsperiod.
Caroline: Det måste till en viss summa, kan man väl säga?
Jan: Ja, fast här börjar vi från 0. Detta är att vi sparar 2 000 i månaden.
Caroline: Absolut, men den här räntan som de pengarna själva tjänar ihop, tänker jag, den blir mycket större om man då har sparat ihop länge och har en större summa.
00:04:00
Jan: Precis. I ett av våra poddavsnitt så beskrev vi det som ett frö. Pengarna är som ett frö man kan plantera. Det här fröet kan då sedan ge upphov till nya frön och ännu fler frön när det växer sig stort. Drar vi ut detta på ännu längre tid och tittar på 50 år, då har jag sparat ihop 1 350 000 och mina pengar har sparat ihop 2 360 000, så totalt har jag 3 500 000 - 4 000 000. Så när pengarna väl har fått upp farten så kan jag aldrig tävla med dem igen. Men det är ett problem med den här grafen. Vad skulle du säga?
Caroline: Känns som väldigt lång tid att vänta på att pengarna ska föröka sig.
Jan: Eller hur? Vi har nog passerat medellivslängden om 50 år. Då tänker jag att det är intressant att se vilka rattar man kan skruva på. För det här är vad man kallar för en exponentiell kurva. Om jag inte vill att det ska ta 50 år, vad kan jag skruva på för rattar?
Caroline: Du kan spara mer i månaden, en större summa.
Jan: Exakt. Vi säger att den här genomsnittssvensken får en löneförhöjning och sparar 2 000 extra eller byter jobb eller träffar en partner och spar 4 000 istället för 2 000. Vad kan man göra mer? Man kan höja avkastningen. Man kan ta lite mer risk. Så vi höjer avkastningen från 4% till 8% och vi kommer prata om hur man gör det. Sedan kan man faktiskt ändra på startbeloppet, men här utgår vi från att man börjar på 0.
Då har jag sparat ihop 1 350 000 och mina pengar har sparat ihop 2 600 000. Så vi har samma belopp som innan. Men vad är det som har hänt med tiden?
Caroline: Den har halverats.
Jan: Ja, det här är coolt. För nu blir det plötsligt realistiskt. Det blir inom vår livstid för de flesta av oss. Men grejen är att det är väldigt klurigt att räkna ränta på ränta i huvudet, för vi är inte gjorda för att tänka på det sättet. Därför finns det några tumregler som jag tänker är bra att komma ihåg.
00:06:03
Jan: Om man investerar till 8% avkastning, det vill säga om man har en fondrobot som vi pratade om i den föregående delen, och jag investerar 100% i sådana aktier, då får jag 8%. 4% hälften/hälften; hälften räntor och hälften aktier. Men om vi pratar om 8% och investerar i 10 år då kommer mina pengar med stor sannolikhet att dubblas. Om jag har 10 000 då kommer jag efter 10 år med stor sannolikhet att ha 22 000.
Om jag istället tittar på 20 års tidshorisont då blir det 4,7 gånger pengarna, så 10 000 blir 47 000 och på 30 års sikt med ett pensionssparande, då blir det 10 gånger pengarna. Det coola här är att det är oavsett vilket belopp det är. Oavsett om det är 10 000, 100 000 eller en miljon.
Så pengarna dubblas på 10 år, de femdubblas på 20 år och de tiodubblas på 30 år. Så pengar är verkligen mycket, mycket bättre på att tjäna nya pengar än vad vi någonsin kommer att vara. Nu tänker jag att vi har pratat om allt det positiva. Hur mycket pengar det kan bli, hur mycket de kan växa. Jag tänkte att vi i nästa del även ska prata lite om risken. Hur man ska tänka, för det är inte bara guld och gröna skogar.
-- SLUT TRANSKRIBERING --
Dina pengar tjänar nya pengar åt dig
För varje år som du sparar, tjänar dina investerade pengar nya pengar åt dig i form av den avkastning (ränta) som du får. För varje år som går ökar alltså den totala summan sparade pengar, eftersom den efterhand inte bara utgörs av de pengar du tillför, utan även av den ränta som du har fått på pengarna. Det blir alltså en större pott med pengar att få ränta på.
Detta fortsätter under den tid du sparar på börsen, och det kallas att du har en så kallad ränta-på-ränta effekt på ditt sparande. Bild 1 nedan illustrerar hur dina pengar på tre år har tjänat nya pengar åt dig på egen hand. Det mörkblå är dina egna insättningar och det ljusblå representerar den ackumulerade räntan.
De tre delarna i ränta-på-ränta
Man kan säga att ränta-på-ränta effekten består av tre delar. I bilden nedan har vi illustrerat det med ett startkapital på 100 000 kr (det mörkblå fältet). Det är konstant över tid och värdet förändras inte. Varje år ger dessa pengar upphov till ränta, i vårt exempel nedan, på 7 %. Det är ungefär som ett omvänt bolån. Man lånar 100 000 kr och varje år får man betala en summa till banken för lånet. I det här fallet får du pengar för dina 100 000 kr.
För varje år som går ackumuleras räntan. Därför ser vi det röda fältet i bilden som konstant stiger över tid. Räntan varje år är densamma (7 000 kr eftersom räntan är 7 %). För enkelhetens skull har vi bortsett från skatt, månadssparande och allt annat.
Det sista ljusbå fältet är ränta-på-räntan. Dina 100 000 kr är konstanta, men efter det första året har du 107 000 kr. Ränta-på-ränta-effekten innebär att du får 7 % i ränt, inte bara på de 100 000 kr du har från början, men även på de 7 000 kr som du fick i ränta föregående år. Här ser man tydligt att det är väldigt lite i början, men att det över tid ökar det drastiskt och kommer stå för den största delen av värdet.
Matematiskt ser det ut som följer:
Tiden är din vän
För att uppnå märkbara effekter av ränta-på-ränta behöver pengarna få jobba ifred en längre tid. Tyvärr gör många misstaget att använda upp delar eller hela sitt sparande så snart det börjat bli en hyfsad summa, vilket betyder att de flesta inte har hunnit uppleva de verkliga effekterna som ränta-på-ränta har på ett sparande.
Även om bilden visar ett sparande som sträcker sig över ovanligt lång tid, så hjälper den till att göra tydligt att tiden är din vän, och ju förr du börjar spara desto bättre. Med det sagt vill vi verkligen påpeka att det aldrig är för sent att börja spara och som vi sagt tidigare: det bästa sparandet är det som blir av!
Det bästa tillfället att plantera ett träd var för 20 år sedan. Det nästa bästa tillfället att plantera ett träd är idag. Gammalt kinesiskt ordspråk som är fullt applicerbart på sparande
Ränta-på-ränta-effektens fyra rattar
Ränta-på-ränta är egentligen inget mer än en matematiskt funktion, en så kallad exponentialfunktion. Den består av fyra komponenter eller rattar som man kan ställa in på olika sätt för att få olika resultat.
- Startkapitalet - hur mycket har du när du börjar spara dag 1
- Månadssparandet - hur mycket kan du lägga till varje månad.
- Räntan (=avkastningen) - hur stor den genomsnittliga årliga avkastningen är.
- Tiden - tiden du har på dig att nå ditt mål.
Ofta brukar situationen vara så att den som är lite äldre inte har så mycket tid men har ett lite större startkapital. Den som är ung har sällan något större kapital, men har å andra sidan ganska mycket tid att låta pengarna jobba. Låt oss fortsätta fördjupa oss i hur man kan använda rattarna.
Bilden nedan visar vilken fantastisk utveckling ränta-på-ränta kan ge om tidshorisonten bara är tillräckligt lång, i det här fallet 50 år. Problemet är att de flesta av oss kan inte ha en 50-årig sparhorisont. Frågan som uppstår då är: "Hur kan jag nå samma slutbelopp om ca 3.5 miljoner, men inte behöva vänta i 50 år?"
Det är då kunskap om rattarna kommer till gagn. Eftersom slutbeloppet är bestämt (=samma) och vi vill att tiden ska vara kortare kan vi inte göra något med de rattarna. Vi får snarare fokusera på de andra tre möjligheterna. Det vi kan göra är således:
- Spara mer varje månad
- Höja avkastningen, alltså den ränta du får
- Ändra startbeloppet
Låt oss därför göra det. Vi höjer månadssparandet från 2 250 kr till 4 500 kr med motiveringen att personen i fråga har fått löneförhöjning, bytt jobb, träffat en partner, skaffat ett extrajobb eller liknande. Vi höjer avkastningen från 4 % till 8 % genom att ta lite högre risk eftersom sparhorisonten är lång. Vi låter startbeloppet vara oförändrat (=0 kr). Då blir resultatet som följer:
Beloppet blir högre än i det föregående exemplet. Men det mest intressanta är det som händer med tiden. Ser du? Den har halverats! Nu börjar det bli intressant på riktigt. För nu är det rimligt inom de flestas livstid. 😁
Då är det din tur att testa!
I vår interaktiva ränta-på-ränta-räknare nedan kan du laborera med dessa fyra rattar för att se hur det hänger ihop. Använd räknaren för att svara på följande frågor:
- Vilken ratt eller faktor påverkar resultatet mest?
- Vilken ratt eller faktor påverkar resultatet minst?
- Vad har det för praktiskt betydelse för dig?
Använd reglagen under grafen för att laborera med värdet. 👍
Skriv gärna en kort reflektion i kommentarsfältet om du vad du insåg när du lekte med kalkylatorn.
Tumregler att komma ihåg
Syftet med de här exemplen är att göra det tydligt vilken effekt ränta-på-ränta har på ett sparande. Syftet är också att visa på hur man kan skruva på vissa rattar och tillsammans med ränta-på-ränta effekten öka chansen att sparandet rör sig i den riktning man önskar.
Utmaningen är dock att det är väldigt svårt att räkna på ränta-på-ränta i huvudet eller för hand. Därför kan man istället försöka komma ihåg följande tumregler.
- Vid 8 % årlig avkastning dubblas pengarna på 10 år
- Vid 8 % årlig avkastning femdubblas pengarna nästan på 20 år
- Vid 8 % årlig avkastning tio-dubblas(!) pengarna nästan på 30 år
De baseras på att börsen i genomsnitt (och således även en fondrobot) över långa tidsperioder i genomsnitt har avkastat 7-9 % i årsmedelavkastning. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning, men ger ändå en uppfattning kring vad som är rimligt.
För att exemplifiera; det betyder att om du t.ex. skulle skippa köpa en ny iPhone i år för 10 000 kr och investerar dem till 8 % årlig avkastning, då kommer du om 10 år ha ca 20 000 kr. Om 20 år ca 50 000 kr och om 30 år ca 100 000 kr. Sedan kan man inte tänka så här om allting, men det sätter ändå saker på sin spets.
För mig och Caroline var det i samband med ett bilköp. Var det värt att lägga 100 000 kr extra på en ny bil idag, eller hade vi mer glädje av 1 000 000 kr när vi går i pension? Förmodligen en tanke som de flesta av oss inte tänker naturligt i vardagen. 🤔
2 kommentarer